
SANNÄS SAMARBETE
Hugget i sten - Format av Havet
Kultur och historia

Sannäs historia
Materialet på den här sidan är sammanställt av Staffan Lantz.
Det har bott människor i Sannäs mycket länge. Ett flertal boplatser har funnits från stenåldern, på Mjölkeröd, Bräcke och Arendal. Även i Sannäs finns det möjligheter att finna till exempel stenyxor från stenåldern.
Du kan läsa om Sannäs historia i Sannäsboken. Den finns till försäljning här.
Du kan även göra en rundvandring i Sannäs, och ta del av dess historia här.

Fornminnen
Om du är ute och promenerar i omgivningarna runt Sannäs, så finns det ett antal fornminnen som man kan hitta. Till exempel så finns det ett antal gravhögar placerade högt på Vettebergets östra sida. Man får tänka att det var den bästa utsikten som gick att hitta då fjorden under brons- och vikingatiden då gick där Arendalslätten nu ligger, det vill säga nedanför Vettebergets östra sida. Vattnet i Sannäsfjorden gick då omkring 3 meter högre än idag.
Det finns några mer fornminnen som är lättare att nå, i anslutning till parkeringen där Stenhuggarstigen har sin början.
Du kan läsa om vandring i Sannäs, och Stenhuggarstigen här.

Soldattorp
På en karta från 1720 så kan man se att det fanns sex hus byggda i Sannäs, varav tre var öde. En förklaring är att tiden mellan 1700-1718, då Karl XII regerade, var en tid med mycket krig och elände med mycket utskrivningar till krigen. Under kriget med Norge var kungen stationerad i Strömstad, vilket då i praktiken fungerade som Sveriges huvudstad.
När Strömstad grundades tvingades också invånare att flytta till Strömstad från Sannäs. När man först tittade på platser att anlägga den nya staden, så var Sannäs ett alternativ.
Runt Sannäs finns det rester och grunder från en del soldat torp. Soldattorpen var bebodda av soldater som fick sin utkomst från torpen, och var en del av krigsorganisationen i Sverige.
Boken Konglig Bohuslän Läns Regemente, Tanums kompani 1727 - 1901 beskriver dom soldattorp som finns i Tanum, och då även runt Sannäs. Den kan köpas från Tanums Hembygdsförening.
Du hittar mer information här.
Du kan se exempel på soldattorp i Sannäs till exempel vid Jansetorpet, som ligger vid Stenhuggarstigens sträckning. Du kan läs mer om Stenhuggarstigen här.
Det finns även grunder från torp vid Lerholmen, som ligger längs Naturstigens sträckning.
Du kan läs mer om Naturstigen här.
Nedan kan du se exempel på resterna av ett soldattorp vid Knäm, strax norr om Sannäs.
Nedan kan du se bilder från Strömstad som visar hur det såg under kriget 1718, när Strömstad agerade huvudstad för Sverige. Det går även idag att se resterna av stadsmuren runt Strömstad, som byggdes för kriget.




Sannäs och det Svenska Atombombsprogrammet.

Under det andra världskriget så började på Försvarets Forskningsanstalt (FOA) en febril verksamhet att undersöka effekterna av USAs atombomber som hade fällts över Hiroshima och Nagasaki i Japan.
På 1950- och 1960-talets togs det fram planer på hur man skulle framställa kärnvapen i Sverige.
I dom hemliga planerna ingick det att det skulle byggas en fabrik i Sannäs för storskalig produktion av vapenplutonium.
Fabriken skulle byggas längst inne i Sannäsfjorden, vid Skärbo. För att minska risken för attacker från Ryssland skulle fabriken byggas nere i berget. Sannäs låg så långt som möjligt från Ryssland, vid västerhavet, och vid gles-byggd, vilket skulle minska riskerna för personskador om plutonium läckte ut från anläggningen.
I flera småorter runt om i Sverige planerades det för andra delar i tillverkningskedjan. Uran skulle brytas, och sprängprov skulle genomföras.
Vid Foajaure i Lappland genomfördes sprängprov 1956 och 1957 då man briserade bomber med 36 respektive 50 ton bonyl, för att simulera en mindre atombomb. Det bildades då en klotrund liten sjö med en diameter på 40-50 meter, som succesivt har växt igen något.
Även vid Säm, en gård bredvid Skärbo, genomfördes sprängprov efter kriget, som har lämnat en krater på cirka 25 meter diameter. Jag pratade med John-Eric Olsson som bor där, och han berättade om kratern.
I kratern finns det ännu idag en betongklump, som är från sprängprovet. Den är flera meter stor, och placerades där för att simulera effekten på en byggnad under påverkan av bomben. Under byggnaden hade man innan grävt ned diverse vattenledningsrör och elledningar.
Efter att bomben hade sprängts så hamnade byggnadsattrappen på sned, och det stack upp rör och ledningar från kratern.
John-Erics far, Erik Olsson, körde runt med sin traktor, en Grolle Fergusson TR20, flera år efteråt för att dra upp alla rör-resterna från kratern.
Platsen för kratern är: 58°43'14.0"N 11°15'47.4"E
Se bilder nedan.
På 1970-talet blev det ett massivt lokalt motstånd mot planerna på kärnkraftsanläggning med protester och offentliga utfrågningar. 1972 kom slutligen det formella avslutet på det svenska kärnvapenprogrammet, och planerna för en kärnkraftsanläggning i Sannäs lades därmed ned.
Mer information om Foajaure och Sannäs finns på Försvarsmaktens hemsida, se länk nedan. Där finns det även filmer från sprängningen i Foajaure, och vetenskapliga rapporter, och en bredare beskrivning av det historiska skeendet.
Se även länken till SVT Nyheter sida om kärnvapen i världen, med bland annat ett inslag om utvecklingen av atomvapen och besluten i Sverige på 1970-talet.
Slutligen en länk till Utrikespolitiska institutet och en podcast om Sveriges atomvapenprogram.
Läs mer här:
[1] Foajaure. Den stora smällen - Försvarsmakten (forsvarsmakten.se)
[2] Kärnvapen i världen | SVT Nyheter. Från SVT Datajournalistik.
[3] Den svenska atombomben (nyteknik.se)
[4] Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki – Wikipedia

En Grålle Fergusson TE20.
Av Fredrik Andersson - Eget arbete, CC BY-SA 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=659387

Sprängkratern ovanifrån, med betongklumpen i nedre delen av bilden. Kratern är klotrund med en diameter på cirka 25 meter och vattenfylld.

Platsen för sprängkratern markerad med grön flagga.
Platsen för plutoniumfabriken markerad med röd box.
Sannäs Kultur

Nymfen på berget
Torvald "Tobis" Tollgren var född i Sannäs, och var grundare och orkesterledare för bandet "Tobis och hans Gauchos", som bildades i slutet av 30-talet. Bandet spelade musik med argentiska rytmer, och var mycket populärt i Sverige.
Bandet var även med i några filmer i Sverige.
Du kan se ett exempel på "Tobis och hans Gauchos" i en film här.
Tobis blev senare affärsman och började tillverkning av balettskor i Sannäs, bland annat skor för jazzbalett.
Således blev Sannäs den ort som försåg Sverige med balettskor.
Tobis and hans fru Margot (som var dansös) startade en stiftelse, som ämnar att skapa möjlighet för talangfulla musiker och dansare att utvecklas som artister.
Margot & Tobis Stiftelse (margottobis.se)
Det första stipendiet från deras stiftelse delades ut i Sannäs på Tobis födelsedag, den 16 maj, 1996. I samband med utdelandet invigdes också en staty, Nymfen, som Tobis skapat och skänkt. Den står i dag vackert placerad vid inloppet till hamnen i Sannäs.
Precis där Tobis ville att den skulle stå.
Den första pristagerskan i Sannäs, Jennie Widegren, är numera välkänd för den Svenska publiken. Hon är en av grundarna av dansgruppen BouncE, och hon har även varit danslärare i flera tv-produktioner, som till exempel Fame Factory.
Du kan se mer information om Jennie Widegren här.
Nedan kan ni se en film från invigningen i Sannäs (med ett speciellt tack till Håkan Marberger).
Och här är ett exempel på Jennies dans, eftersom vi missade det på invigningen i Sannäs.

Oscar Swahn
Oscar Swahn innehar rekordet både som äldsta guldmedaljör och äldsta medaljör vid ett olympiskt spel. Han är även den äldsta OS-deltagaren någonsin.
Det är en typisk fakta som brukar komma upp vid OS vart fjärde år, eller frågetävlingar. Det är också bra att känna till för alla som har tävlat i OS att gammal är äldst!
Han var född på gården Skärbo precis utanför Sannäs.
1912, vid OS i Stockholm, blev han historisk som den hittills äldste (64 år och 258 dagar) OS-guldmedaljören någonsin. Han tävlade i grenen hjortskytte, och tog OS-guldet i löpande hjort, enkelskott, lag.
1920 tävlade han i OS igen, och tog då, 72 år och 280 dagar gammal, silver i hjortskyttets lagtävling och blev därmed den äldste OS-medaljören någonsin.
Tävlingarna i skytte skedde inte vid Stockholm Stadion, som byggdes för OS 1912, utan vid vid Råstasjön i Solna, utanför Stockholm.
Platsen ligger mycket nära där Sveriges Nationalarena för fotboll, Friends Arena, nu ligger.
Du kan läsa mer om Oscar Swahn här och sommarspelen OS i Stockholm 1912 här.

Konstnären Nils Larsson (1872 - 1914)
Nils Larsson föddes och verkade i Sannäs. Han utbildade sig i Göteborg och Stockholm.
Hans verk finns representerade vid Nationalmuseum, Norrköpings konstmuseum och Göteborgs konstmuseum.
Hans verk dokumenterade till stor del livet i Bohuslän, och i synnerhet i Sannäs.
Många av verken finns avbildade i Sannäsboken.
Du kan köpa Sannäsboken här.